Skog
När man kommer till trakten av Bovallstrand kan man tro att det inte finns så mycket skog, men vi som driver Klevs Gård äger sammanlagt 233 ha produktiv skogsmark.
Skogsarealen finns på de fyra gårdar som drivs tillsammans i trakten av Bovallstrand. Det kustnära skogsbruket är präglat av närheten till havet, de branta bergen, backiga terrängen och den varierande jordmånen. Skogen är av den anledningen väldigt varierande från nästan fjäll-liknande partier högt på bergen i väster, randlövskogar utefter betesmarker och åkrar till riktigt bra granmarker i lä för västanvinden.
Klevs Gård har en ambition att producera så mycket timmer, massaved och energived som möjligt men samtidigt göra det på ett hållbart sätt. Vi är därför certifierade både enligt FSC och PEFC genom vårt avtal med Södra Skogsägarna som vi har som samarbetspartner i skogliga frågor. I certifieringen har vi tagit på oss ett antal åtgärder för att uppfylla villkoren, några exempel på detta är:
Grön skogsbruksplan, klassar in varje område i olika målklasser som avgör vilket fokus man ska ha på varje område. Skogsbruksplanen har vi idag digitalt med tillgänglighet i telefonen där kan man se bakgrundskartor med vattenförekomst, kulturlämningar, gränser, position, naturvårdshänsyn, skötselråd m.m.
Sköta skogen så att produktionsförmågan utnyttjas
Avsätta minst 5% av arealen för naturvårdsändamål, Klevs Gård har avsatt betydligt mycket mer bland annat på grund av vår topografi. I ”Naturvård orörd” har vi 2,7% av arealen i ”Naturvård skötsel” har vi 9,4 %, utöver detta har vi 12,3% av arealen inom områden med kombinerade mål. En stor del av denna areal är våra randlövskogar. Dessa kräver skötsel för att behålla eller utveckla sina naturvärden samtidigt som vi kan avverka en del träd.
Följa ett stort antal krav vad gäller naturvärdesträd, död ved, kulturhänsyn, utbildningskrav på utförare, traktdirektiv, offentlighet med mera. Läs mer på sodra.com.
Skog är ju en förnyelsebar råvara som har ett riktigt kretslopp
I våra trakter tar det 50-150 år för ett träd att bli fullvuxet beroende på trädslag och växtplats. På bördiga marker blir gran och björk avverkningsmogna på ca 50 år, tall på 70-100 år medans det tar ca 150 år för en ek att bli ”fullvuxen”. Det normala är att vi efter avverkning på våra bästa marker planterar, gran eller tall. Löv behöver vi normalt inte plantera för vi får oftast ett mycket stort uppslag av framförallt björk. Ska vi plantera ek eller andra ädellövträd måste vi hägna in området.
När det gått 4-5 år är det dags att göra en plantröjning så att plantorna får plats att växa, efter ytterligare några år är det dags för ännu en röjning och sedan gör vi normalt en
slutröjning när träden har en höjd på cirka 5 meter. Vid dessa åtgärder formar man den framtida skogen för att välja ut de bästa och mest lämpliga träden för produktion men också ur miljösynpunkt. När träden har en övre höjd på 10-12 meter är det dags för första gallringen där vi går in i beståndet och tar ut ca 30 % av träden så att de kvarvarande träden får plats att växa. Det blir nästan uteslutande massaved i en förstagallring.
Nästa åtgärd är normalt ytterligare en gallring som vi inte vill göra senare än när träden har en övre höjd på cirka 20 meter.
Anledningen till att inte göra gallringarna för sent är den ökande risken för stormskador. I andragallringen blir det normalt en hel del sågtimmer men också massaved. När det så småningom blir dags för föryngringsavverkning försöker vi att planera det på ett bra sätt.
Vart ska vägarna vara så att vi inte skadar mark, fornlämningar, vatten m.m.
Vilken naturhänsyn ska vi ta? Vi lämnar alltid mellan 5-10 % av volymen kvar men vart blir det bäst?
Vilka plantor ska vi använda när vi föryngrar?